Cellist Anders Moberg er dirigent for Stavanger Amatør Symfoniorkester |
"Egenutviklings-uke"!
Vår cellist Anders Moberg er også dirigent for Stavanger Amatør Symfoniorkester, og tidligere i oktober var han sammen med SASO på en inspirerende reise i Ungarn. Nå har Moberg startet nedtellingen til det nye konserthuset i Stavanger åpnes! Her følger hans "reisebrev"...
"I uke 41 har vi musiker i SSO haft ”egenutviklingsuke” – en konsertfri vecka, som innebär att man kan resa på studietur, ge konserter någon annan plats eller rätt och slätt ”vila upp sig”.
I år hade undertecknad glädjen av att dra på en tur till Ungarn, i sällskap med medlemmarna i den orkester som jag nu har dirigerat i mer än 20 år – Stavanger Amatör Symfoniorkester (SASO). Detta skedde på invitation av en stråkorkester i den ungerska byen Pecs – som för övrigt var Europeisk Kulturhuvudstad i 2010! En kanske för oss relativt okänd plats, men som faktiskt stammar från romartiden!, och som har en helt fantastisk ”gamle-by”, som man är mycket stolta av. Pecs är en by på storlek med Stavanger & Sandnes tillsammans, där man – även i dåliga tider – vågat satsa på kultur. Man har byggt nytt hus för den professionella orkestern, flera andra nya platser för konserter, och vi i SASO hade gläjen av att spela den första konserten i en medelstor sal i Universitetets nya institution för musik (för övrigt ett praktfullt hus!).
Efter ett lyckat musikaliskt samarbete, avhöll vi en konsert med både nordiska toner (Grieg, Sibelius o Roman) och mellan-europeisk musik (Bartok o Mozart), och sen gick resan vidare till Budapest, som väl måste betraktas som en kulturell högborg – och det är här mina tankar osökt gick till Stavanger.
Stavanger Amatør Symfoniorkester i aksjon i Ungarn |
MEN, den stora upplevelsen (ur ett SSO-perspektiv) kom dagen efteråt, då vi lyckades få biljetter till en konsert med Budapest Festival Orchestra (en av europas bästa orkestrar), med Truls Mörk som solist.
När vi med trikken närmade oss det nya Kulturcentret man byggt rätt vid floden Donau, tror jag det var fler än jag som nästan tappade hakan. Två stora, nya spektukulära hus, byggt till Milleniums-skiftet – och med ett konserthus som verkligen tålde att ses, både från utsidan och innuti. Huvudsalen hade runt 1700 platser med lite annan design än vår nya sal, men känslan av att sätta sig i denna praktfulla sal, och veta att det snart är vår tur att kliva in i nytt hus, var helt överväldigande!!
Självklart var konserten fantastisk – och det var en glädje att kunna höra den tillsammans med mina musikervänner från Stavanger – men den riktigt stora tankeväckaren var att här befann vi oss i ett land där man tog vara både på sin egen och andras kultur, och det gjorde man också i ett land som inte är lika rikt som Norge!!
Hälsningar från en SSO-cellist som börjat räkna dagar...
Ingen kommentarer:
Legg inn en kommentar